Per den 30 december 2024 så träder den så kallade MiCA-förordningen i full kraft inom EU. MiCA står för Markets in Crypto Assets och är en harmoniserad reglering på EU-nivå för kryptotillgångar och kryptomarknaden. Denna reglering är väntad och har arbetats på under flera års tid på EU-nivå och innebär att det för första gången någonsin finns ett dedikerat regelverk avsett för kryptotillgångar i EU.
I de flesta framväxande branscher så tenderar innovationen att gå snabbare framåt än regleringar, och det är inte alltid en bra sak. Regleringar krävs för att en industri, som exempelvis kryptomarknaden, ska kunna mogna och etablera sig i allt större utsträckning där det finns tydliga spelregler och regelverk för alla marknadsaktörer och slutkonsumenter, med syftet att förhindra alla former av marknadsmanipulation, korruption och det viktigaste av allt, att skydda slutkonsumenten.
I majoriteten av EU:s länder så har det funnits en avsaknad av kryptoregleringar, inklusive Sverige, där man har valt att tillämpa penningtvätts- och valutaväxlingslagar för kryptomarknaden, vilket är lagar som har funnits länge och inte har anpassats till just denna innovativa teknologi - blockkedjeteknik och kryptotillgångar. Med avsaknad av regelverk så kan detta förhindra innovation och tillväxten av kryptotillgångar eftersom det inte finns tydliga direktiv för både marknadsaktörer och tillsynsmyndigheter att förhålla sig till.
Därav så välkomnar många marknadsaktörer inom kryptoindustrin, inklusive Virtune, denna reglering och menar att detta kommer att bidra till en mer mogen kryptomarknad med rätt typ av förutsättningar för att acceptansen av kryptotillgångar ska kunna ta fart, samtidigt som oseriösa aktörer kan förhindras att etablera sig eller forsätta sin verksamhet.
MiCA-förordningens övergripande målsättning är att dra nytta av kryptotillgångars gynnsamma effekter på de finansiella marknaderna, samtidigt som potentiella hot mot den finansiella stabiliteten identifieras och motverkas.
En kryptotillgång definieras, i enlighet med tidigare internationella överenskommelser, som en digital representation av ett värde eller en rättighet som kan överföras och lagras elektroniskt utan behovet av en central part eller mellanhand, oftast med hjälp av blockkedjeteknik. I förordningen så pekas särskilt två kategorier av kryptotillgångar ut: referenstillgångstokens och e-pengartokens.
En e-pengartoken, oftast kallad stablecoin, är en kryptotillgång vars värde är kopplat till en traditionell valuta, till exempel SEK eller dollar. En referenstillgångstoken, däremot, är en kryptotillgång som inte klassas som en e-pengartoken, men som ändå eftersträvar ett stabilt värde genom att anknyta till andra tillgångar, rättigheter eller kombinationer av dessa. Utöver dessa typer omfattar MiCA-förordningen även andra former av kryptotillgångar. För att ta ett exempel på de några av de mest välkända kryptotillgångarna, Bitcoin och Ethereum, så faller dessa varken under e-pengartoken eller referenstillgångstoken.
Förordningen ställer krav på hur erbjudanden och marknadsföring av kryptotillgångar ska ske. Bland annat måste ett så kallad white paper upprättas, vilket kan liknas med ett bolagsprospekt inför en börsnotering för ett företag, där kryptotillgångens egenskaper, tekniska aspekter, ekonomiska modeller och risker ska redovisas. Vidare krävs tillstånd för utfärdare av referenstillgångstokens, liksom godkännande antingen som kreditinstitut eller elektroniskt penninginstitut för dem som utfärdar e-pengartokens. I MiCA-förordningen så inkluderas även regelverk bland annat för åtgärder mot marknadsmissbruk.
MiCA-förordningen består därtill av ett flertal omfattande regelverk, bland annat för de kryptobolag som bedriver kryptotillgångstjänster i form av kryptobörser, utgivning av digitala plånböcker och andra former av handelstjänster. Dessa regelverk kommer att ställa ytterligare krav på marknadsaktörer kring bland annat säkerhet i form av hur man förvarar sina kunders tillgångar samt kring åtgärder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Bolag som bedriver kryptotillgångstjänster behöver ansöka om en CASP-licens, vilket står för Crypto-asset Service Provider.
Virtunes börshandlade produkter, värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet som är upptagna för handel på reglerade marknader, verkar inom ramen för befintliga värdepapperslagar och står under European Securities and Markets Authority (ESMA) och faller därför utanför MiCA-förordningen, därav så påverkas inte och regleras inte Virtunes produkter direkt av denna förordning.
På Virtune ser vi en stor potential i kryptotillgångar och dess framväxande roll i samhället och ekonomin. Vår starka tro är att regleringar genom MiCA-fördordningen över tid kommer att leda till en bättre och mer mogen kryptomarknad i kombination med ett högre konsumentskydd och ökad acceptans från finansiella institutioner nu när det finns ett tydligt regelverk på plats, vilket i sin tur kommer att gynna kryptotillgångars tillväxt snarare än att hämma den i svensk marknad.
Vi på Virtune ser fram emot att accelerera vårt arbete ytterligare i att utbilda den svenska marknaden om kryptotillgångar samt att fortsätta utveckla transparenta, säkra och reglerade börshandlade produkter som gör det enkelt för investerare att få investera i denna innovativa marknad.
Kryptoinvesteringar är förknippat med hög risk. Virtune ger inte investeringsråd. Investeringar görs på egen risk. Värdepapper kan öka eller minska i värde, det finns ingen garanti att man får tillbaka investerat kapital. Läs prospekt, KID, villkor på www.virtune.com